 |
BOF - Blekinges Ornitologiska Förening
 |
Historiken.
2006 års Nötväcka tilldelades Roland Olsson, Lillahammar för sitt arbete med att hålla landskapet öppet på flera av öarna i Torhamns skärgård.
 |
Pristagaren Roland Olsson och landshövdingen Ingegerd Wärnersson. Foto: Mathias Mattisson/Sydöstran
Blekinge Ornitologiska Förening har delat ut sitt årliga pris ”Nötväckan” för 2006 till Roland Olsson, lantbrukare i Lillahammar. Priset delades ut den 28 juni på länsstyrelsen av landshövding Ingegerd Wärnersson.
Från ornitologerna medverkade förutom undertecknad även Britt-Marie Andersson, Karlskrona och Rune Svensson, Karlshamn. Ulf Lundgren, Karlskrona representerade främst länsstyrelsen. På diplomet som Roland Andersson fick fanns följande prismotivering:
Under flera år växte flera av öarna i Torhamns skärgård igen. Olika försök att återuppta betesdriften hade av olika anledningar misslyckats ända tills Roland Olsson med en kombination av diplomati och driftighet äntligen lyckades. Tack vara Roland Olsson har betesdrift kunnat återupptas på Långören och Inlängan. Han bidrar till att de stora strandängarna på Ungskär och Vieskär bevaras och han har röjt upp i de täta enbuskmarkerna på Utlängan. Med sina Hereforddjur förbättrar han steg för steg förutsättningarna för rödbena, tofsvipa och flera andra fågelarter att lyckas med sina häckningar. Han bidrar också till att många flyttande vadare, gäss och änder kan hitta utmärkta rastplatser vid en betydelsefull flyttningsväg.
Priset bestod av en nötväcka i trä, snidad av Lasse Pettersson, Hökamåla, Rödeby samt ett diplom, en blombukett och naturligtvis äran. Efteråt fikade vi på länsstyrelsen med pristagaren.
Sydöstran gjorde ett reportage på plats ute på öarna med Roland och även BLT uppmärksammade priset med fullständig prismotivering.
 |
Roland Olsson ute i Torhamns skärgård med betande kor.
Foto: Mathias Mattisson/Sydöstran
Johan Wolgast
2005 års Nötväcka tilldelades Hans Wachtmeister, Johannishus för sin anlagda våtmark i Vambåsa.
 |
Hans Wachtmeister framför Vambåsa våtmark.
Foto: Rune Svensson
Våtmarken blev ca 25-30 ha stor och vätter i söder mot vassvikarna i Hjortahammar. I norr breder sig de odlade fälten ut sig upp mot E22:an. När väl våtmarken var ett faktum så reagerade fåglarna mycket snabbt, den fylldes med sim- och dykänder av många olika arter. Sällsyntheter har redan observerats där i form av vitögd dykand och amerikansk kopparand. Under 2006 ska ett fågeltorn byggas i anslutning till våtmarken inte långt från P-platsen till naturreservatet.
 |
BOF:s ordförande Johan Wolgast håller ett kort anförande till pristagaren Hans Wachtmeister.
Foto: Rune Svensson
Tidigare pristagare till "Nötväckan".
1997 Bengt Nordé för föredömligt agerande i samband med första häckningen av havsörn i Blekinge under 1900-talet.
1998 Georg Svensson och Roland Håkansson för skötsel av slåttermader och Alf Henriksson för skyddsinitiativ av värdefull skogsmark. Båda områdena ligger i anslutning till Bräkneån.
1999 Karl-Olof Pettersson och Bo Jonasson för föredömligt visad omsorg och aktiv hänsyn i samband med häckningen av två mindre vanliga fågelarter (mindre strandpipare och backsvala).
2000 Förre chefen för Sydkustens Marinkommando överste Bo Wranker från Karlskrona. Bo Wranker har burit ett mångårigt dödläge på Torhamns udde och skapat ett samtalsklimat som möjliggjort byggandet av den nya fågelstationen.
2001 Lasse Le Carlsson för sitt energiska arbete med att dokumentera fågeldöden i Blekinge och sitt mångåriga aktiva arbete inom skogsgrupp Ronneby. Även för sitt engagemang med katastrofhjälp åt fåglar och vilt samt omsorgsfull inventering av mellanskarv i Bräkne-Hoby skärgård.
2002 Lantbrukare Sven Andersson för att han under hela sin livsgärning på den egna gården tagit hänsyn till djur och natur.
2003 Ivar Tägtström i egenskap av eldsjäl för att bevara och förbättra förutsättningarna för Blekinges fågelfauna.
2004 Conny Philipsson, Karlskrona för mer än 25 års arbete med Blekinges ugglor. Främst är det kattugglan som har ringmärkts och studerats. Han har lagt ner ett omfattande arbete inom ramen för Projekt Berguv Blekinge genom att inventera möjliga häcklokaler i länet. Han har dessutom ringmärkt ca 500 berguvsungar i Blekinge, Skåne och Småland.
2005 tilldelades Hans Wachtmeister, Johannishus för sin anlagda våtmark i Vambåsa.
Protokoll frän styrelsemötena presenteras här under fr.o.m 2007.
Rrk Blekinge
Regionala rapportkommittén i Blekinge och dess uppgift
Varför ska jag rapportera mina fågelobservationer?
Var ska jag rapportera?
Vad ska jag rapportera?
Blankettfynd
När ska jag rapportera?
Hur ska jag rapportera för att underlätta Rrk:s arbete
Blankettrapporter
Så arbetar Rrk i Svalan
Fyndadministration
Häckningsfynd
Känsliga observationer och sekretess
Sällsynta eller mer svårbedömda arter/raser samt fenologirekord
Underkännande av observationer
Ofullständig rapportering
Lokaladministration
Ledamöter och arbetsfördelning
Kontakta oss
Regionala rapportkommittén i Blekinge och dess uppgift
Regionala rapportkommittén (Rrk) har till uppgift att sammanställa dokumentationen av fåglars förekomst i landskapet Blekinge. Detta gäller såväl vissa utvalda häckfåglar av både regionalt och nationellt intresse såsom mer ovanliga besökare till rena rariteter. Vi följer även upp rekordartade sträckrörelser och större ansamlingar för både ovanliga och mer allmänna arter.
Rrk följer även trender över uppträdande över året för ett stort antal arter. Det kan gälla sammanställning av fynd under vissa månader på året, t ex vinter- och sommarfynd, till rena fenologiska rekord.
En stor del av det som ska sammanställas styrs av vårt uppdrag till Nationella rapportkommittén (Nrk). Årligen publiceras av denna kommitté en lista på arter som Rrk ska behandla för att sedan kunna publiceras i Sveriges Ornitologiska Förenings årsbok Fågelåret.
Större delen av Rrk:s arbete innebär att sammanställa och i viss mån även bedöma rapporter. Detta arbete sker idag helt i det internetbaserade rapportsystemet Svalan, som är en del i den
s k artportal som upprättats av Artdatabanken på Sveriges Lantbruksuniversitet. En viktig del i vårt arbete är att kvalitetsgranska dokumentationen, så de observationer vi vill ska publiceras är fria från så många fel som man rimligen kan begära.
Resultatet av Rrk:s sammanställande arbete syns i form av den regionala årliga rapporten över fågellivet i Blekinge, som publiceras i ett nummer av Fåglar i Blekinge.
Varför ska jag rapportera mina fågelobservationer?
Huvudskälet till att rapportera sina fågeliakttagelser är att du då hjälper till att samla in värdefullt faunistiskt material om fågellivet i Blekinge. Genom dina rapporter kan du bidra med kunskaper och trender om fågelfaunan i vårt landskap. Det kan gälla allt från ökande till minskande populationer, ändrade sträckrörelser, utökade eller minskade utbredningsområden, invasionsrörelser, klimatmässiga förändringar såsom ändrade vanor för flyttning och övervintring till uppgifter om ovanliga eller t o m helt nya arter eller häckfåglar för landskapet.
Genom att rapportera kan vi få fram mer information om hotade och rödlistade arter, och genom att sådana observationer kan komma beslutsfattare och andra till kännedom ökar möjligheten till skydd och åtgärdsplaner.
Var ska jag rapportera?
Rapportera dina fågelobservationer i Svalan http://www.artportalen.se/birds/default.asp.
Eftersom Rrk sköter hela sitt arbete med att sammanställa fågelobservationerna från landskapet i Svalan måste all rapportering göras dit. Arbetsbördan på Rrk skulle annars bli för stor om vi själva skulle behöva lägga in rapporter i systemet, och dessutom är risken för fel stor vid inmatning av andras observationer.
För den som vill veta mer om Svalan och hur man använder systemet finns följande länk: http://sv.wikibooks.org/wiki/Användarmanual_för_Rapportsystemet_för_fåglarsom även kan nås på Svalans startsida genom att klicka på rubriken ”Manual”.
Vad ska jag rapportera?
Rrk publicerar årligen en rapportmall i sista numret för året av Fåglar i Blekinge. Där får man en översikt över de arter/raser Rrk vill ha in rapporter på. För vissa arter är enbart uppträdande under häckningstid, sommar- eller vinterförekomst av intresse, och detta framgår också av mallen. Mallen finns även att hämta härintill på BOF:s hemsida under Rrk Blekinge.
För den som vill ha en mer detaljerad bild över vad Rrk vill ha in rapporter på så finns en sådan rapportmall i Svalan (http://www.artportalen.se/birds/fyndstatus.asp?rrkkod=2).
I denna mall framgår t ex gränser för stora antal liksom mer detaljerade datumgränser för fenologiobservationer. Till på köpet finns i här uppgifter om artens status i landskapet liksom antalet fynd (observerade exemplar) totalt i Blekinge. En nackdel med dagens mall i Svalan är att den inte skiljer på antal för sträckare eller ansamling. Därför kan det hända att din rapport hamnar inom gränserna för mallen (och visas på Dagens Fågel) trots att den inte är av egentligt intresse för Rrk.
Rapportmallen i Fåglar i Blekinge och i Svalan anger vad Rrk i första hand vill ska rapporteras, men i Svalan kan eller får du rapportera hur mycket du vill! Systemet är byggt för att kunna användas som en komplett ”obsbok” för alla som så önskar, och för den som är intresserad av listor finns stora möjligheter till egen statistik.
Blankettfynd
Observationer av vissa sällsynta eller mer svårbestämda arter/raser ska beskrivas på den s k rapportblankett som finns i Svalan. För att se vilka art/raser det gäller kan man gå in i rapportmallen i antingen Fåglar i Blekinge, på hemsidan eller i Svalan. Där framgår om det är Rrk eller SOF:s raritetskommitté (Rk) som kommer att bedöma observationerna. Observationer som utgör nya eller tangerade fenologirekord för Blekinge ska också alltid beskrivas på rapportblankett.
Man behöver som observatör dock inte studera mallen för att se om ens observation kräver en s k blankettrapport. Ett enklare sätt är att när man väl loggat in i Svalan klicka på sin skuldlista som finns på startsidan till systemet (uppdateras varje natt). Genom att i listan klicka på sin observation öppnas ett nytt fönster där man genom tre steg kan färdigställa sin utförligare rapport och eventuellt bifoga styrkande information såsom bilder och ljudfiler (se vidare Blankettrapporter nedan).
Om ett fynd som kräver utförligare beskrivning inte följs upp på en s k blankettrapport blir det i slutänden en bortkastad rapport!
När ska jag rapportera?
Svalan är ett levande dokument som ständigt uppdateras. För att underlätta Rrk:s arbete är det en stor fördel om du rapporterar kontinuerligt, inte bara observationer utan även beskrivningar på blankett för sådana arter/raser som kräver sådan. Vänta således inte med att föra in uppgifter till årets slut, utan gör det medan du har obsen i färskt minne! Genom att rapportera kontinuerligt blir dessutom belastningen på Rrk mer jämn över året och detta i sin tur ökar möjligheten att ge ut årsrapporten tidigare under efterföljande kalenderår.
För att hinna med sammanställningen till Nrk (Nationella rapportkommittén) på ett bra sätt vill vi att alla observationer och blankettrapporter ska vara registreras i Svalan senast den 10 januari påföljande år. Senare rapporter riskerar att inte komma med i vare sig SOF:s Fågelåret eller i årsrapporten i Fåglar i Blekinge.
Observationer som kräver blankettrapport men där sådan uteblivit kommer av oss efter den
10 januari året därpå att markeras som underkänd i Svalan. Fyndet kommer då inte längre vara synligt för utomstående och kommer då inte heller att räknas med i några listor i systemet.
Hur ska jag rapportera för att underlätta Rrk:s arbete
Ett vanligt förekommande gissel för oss i Rrk är att bedöma antal exemplar, eller om det är en ny fågel eller en som stannat på lokalen ett tag. Här bör man som rapportör skriva in uppgifter i kommentarsfältet i Svalan för att ge mer detaljerad information som kan tänkas underlätta för Rrk att göra en korrekt sammanställning. Även rörelseriktningar hos flygande fåglar kan i många lägen vara avgörande information. När det gäller sträckande fåglar anger du sträckriktning direkt i rapporteringsformuläret under ”Aktivitet”!
Ange din lokalangivelse så noga som möjligt. Komplettera gärna med ytterligare upplysningar i kommentarsfältet om du misstänker att det kan underlätta för en sammanställare. Speciellt vid sammanställning och sammanslagning av häckningsfynd har sådan information ofta visat sig mycket värdefull.
Antalsuppgifter är alltid viktiga, en observation utan antal är av noll eller ringa värde (undantag finns såsom uppgifter om nattsträck). Är antalssiffran osäker eller uppskattad bör du ange detta i kommentarsfältet i Svalan.
Kön. ålder och eventuella färgmorfer är uppgifter som inte ska utelämnas när du lägger in dina observationer, förutsatt att dessa är kända. Registrera inte sådana uppgifter i kommentarsfältet utan använd avsedda kolumner i rapporteringsformuläret.
Klockslag för observationer av sträckande fågel är information som det ofta slarvas med. Sådan information kan förutom för Rrk vara till ovärderlig nytta för Nrk vid sammanställning av fynd över rapportregioner.
När du rapporterar en observation som tyder på häckning ska du använda de kriterier som finns i Svalan under ”Aktivitet”. Om fyndet inte avser häckning ska du inte använda dessa! Två exempel på missförstådda häckningskriterier, som ofta används utan att avse möjlig häckning, är ”Obs i häcktid, lämpl biot” och ”Spel/sång”. Viktig information om innebörden i aktiviteterna för häckning (häckningskriterier) finns att läsa under http://sv.wikibooks.org/wiki/Användarmanual_för_Rapportsystemet_för_fåglar#Rapportera_aktivitet
När det gäller häckningsuppgifter, t ex i samband med atlasinventeringar, har vi sett att det förekommer datum eller perioder som är både felaktiga och orimliga. Detta är ett ofog som bara ställer till det för oss sammanställare! Vet man inte exakt datum (t ex för andrahandsuppgifter) måste man som registrerare åtminstone ange detta i kommentarsfältet (sådana observationer kan annars komma att markeras med ”Ofullständig rapportering”).
Är man flera som sett eller hört en fågel är det en fördel för Rrk om man registrerar sina medobservatörer.
Är du osäker på art- eller rasbestämningen skall du kryssa för en ruta för detta i rapporteringsformuläret.
Har du udda observationer som du tror är av intresse för Rrk, fast de inte hamnar inom ramen för Rrk:s rapportmall, kan du markera ”Skall rapporteras till RRK” i rapporteringsformuläret.
En bra möjlighet i Svalan, är att lägga upp bilder på sina observationer, och många av dessa på lite mer svårbestämda arter och raser underlättar naturligtvis även Rrk:s arbete.
Om du registrerar observationer från tidigare år i Svalan och som är värda att publiceras i Fåglar i Blekinge måste du även meddela oss via e-post (se kontaktuppgifter nedan)! Rrk har idag tyvärr små möjligheter att gå tillbaks i Svalan och leta efter nytillkomna observationer äldre än aktuellt år.
Blankettrapporter
När du, t ex via din skuldlista, väljer att skriva en mer utförlig rapport kommer en blankett upp med förtryckta uppgifter om art, fyndplats, datum etc. Här måste du komplettera med en redogörelse hur observationen gick till, lämna en detaljerad beskrivning av fågelns utseende, lätesyttringar osv och inte att förglömma, en beskrivning hur förväxlingsarter uteslutits.
Följande fakta bör finnas med i en blankettrapport: Datum, tidpunkt, faktisk observationstid, väder, sikt, avstånd, händelseförlopp, tidigare erfarenhet av arten/liknande arter, upptäckare (om annan än du själv), ev medobservatörer, ev sällskapande fåglar, uppskattad storlek, rörelsesätt, ev läten, förväxlingsrisker med andra arter/raser och varför dessa kunde uteslutas, ev köns- ålder eller rasbestämning samt en detaljerad beskrivning av fågeln i fråga. Finns foton, video- eller ljudinspelningar skall dessa bifogas.
Skriv inte ofullständiga blankettrapporter bara för att tömma skuldlistan! Det enda som händer då är att rapporten markeras med ”Ofullständigt rapportering” i Svalan (och då åter hamnar på skuldlistan) eller i värsta fall blir av oss bedömd som underkänd.
Så arbetar Rrk i Svalan
Fyndadministration
Allt arbete med fyndadministration såsom sammanslagning av fynd och godkännanden görs i Svalan. Var och en i Rrk Blekinge har här till hjälp ett eget administrativt användarkonto i systemet. Som Rrk-administratör finns här ett antal hjälp- eller undermenyer som inte är synliga för den vanlige användaren. Exempel på sådana är ”Fyndstatus”, ”Rapportmall”, ”Fågelrapport” och ”RK/RRK blanketter” samt utökade administrationsmöjligheter under ”Visa fynd”.
I undermenyn ”Rapportmall” kan vi lägga upp kriterier på vilka observationer vi vill ha listade i systemet och genom att använda filtreringsmöjligheter kan vi på annat håll i Svalan få fram listor på önskat urval. När dessa listor väl är framtagna kan observationer av samma fågel/fåglar slås ihop till fynd (oftast i olika steg) och sedan godkännas. Vi har även möjlighet att sätta upp observatörer i den ordning vi vill att de skall visas i årsrapporten (normalt begränsade till tre). Om vi vet upptäckare ser vi till denne/dessa alltid hamnar först. Därefter eventuella medobservatörer vid upptäckt. Om det gäller en blankettart brukar den person som skrivit blanketten omnämnas. För ringmärkta fåglar på fågelstation anger vi alltid stationens namn först.
Godkända fynd markeras av Rrk på två sätt, beroende på om fyndet ska sammanställas vidare av Nrk eller inte:
”Godkänd av Rrk, skall publiceras”
”Kan publiceras nationellt enligt Rrk”
Fynd som godkänts av Rk får följande markering:
”Godkänd av Rk”
Godkända fynd sammanställs slutligen per art under menyn ”Fågelrapport”, och efter att vi har lagt till fyndstatistik och kommentarer utgör detta underlaget till vår fågelrapport i Fåglar i Blekinge.
Häckningsfynd
Häckningsfynd sammanställs som möjliga, troliga eller säkra beroende på vilken häckningskriterie som rapporterats. Vi utgår då från den aktivitet som registrerats i Svalan enligt följande:
Möjlig häckning: 2. ”Obs i häcktid, lämpl biot” till 4. ”par i lämpl. häckbiotop”
Trolig häckning: 5. ”Permanent revir” till 10. ”Bobygge”
Säker häckning: 11. ”Avledningsbeteende” till 20. ”Bo, ägg/ungar”
Känsliga observationer och sekretess
Naturligtvis bör du som rapportör känna en säkerhet i att rapportera känsliga häckningsuppgifter utan att de hamnar i orätta händer. Svalan-systemet som sådant har inlagt ett skydd när det gäller visning av många känsligare arter med häckningsuppgifter. Men redan när observationer registreras kan man i rapporteringsformuläret välja ”Dölj observationen” eller ”Skydda exakt lokalangivelse (5x5km)”. Sådana observationer är endast synliga i Svalan för den som rapporterat och av oss i Rrk Blekinge.
Vi vill poängtera att vi har tystnadsplikt vad gäller spridning av uppgifter om känsliga arter som om de kommer ut kan äventyra häckningsresultatet. För vissa mer känsliga arter publiceras häckningsfynd i Fåglar i Blekinge genom att endast använda kommun eller t o m bara del av Blekinge som fyndplats. Man ska som rapportör kunna känna sig trygg i att lämna ut mer känsliga uppgifter!
Sällsynta eller mer svårbedömda arter/raser samt fenologirekord
När det gäller observationer som ska rapporteras på blankett ska de normalt automatiskt dyka upp på din skuldlista. Dock går det inte att få den funktionen att fungera med automatik om observationer endast behöver rapporteras på blankett vissa tider på året. I sådana fall går vi i Rrk in manuellt och anger att observationen ska dokumenteras på blankett. Det kan därför dröja ett tag från att du registrerar din observation i systemet tills dess att den dyker upp på din skuldlista. Detta gäller även om du registrerar en observation som utgör nytt eller tangerat fenologirekord för landskapet.
Vilka arter som ska vara blankettarter i mallen är ett beslut som vi i Rrk tar (om de inte är s k Rk-arter). Nya arter kan därför tillkomma och andra försvinna när vi gör en översyn av vår mall. Ofta tvingas vi här till en avvägning mellan uppgiften att ge en riktig bild över en arts uppträdande i landskapet och att upprätthålla en godtagbar vetenskaplig nivå på dokumentationen.
Observera att Rrk förbehåller sig rätten att kräva blankett på anmärkningsvärda observationer, även om det inte handlar om en blankettart enligt rapportmallen. Detta ska absolut inte ses som någon personlig kritik, vilket en del tycks tro, utan utgör endast en del av vår kvalitetssäkring av fynden som ska publiceras. Om man får en sådan markering visar det snarare att Rrk tycker din observation är extra intressant!
Bedömningen av blankettrapporter görs som ett första steg enskilt av varje ledamot. Första när alla lagt sin röst om art-/rasbestämningen görs en samlad bedömning om vi kan godkänna observationen eller inte. Vissa mer svårbedömda rapporter kan komma att behandlas på interna s k Rrk-möten. I svårare fall har vi möjlighet att vidarebefordra blankettrapporter till Rk för bedömning.
Vi försöker alltid se sakligt på vad som faktiskt står i rapporten, och hur närstående arter eller raser verkligen uteslutits. Blankettrapporter som styrkts med fotografier är naturligtvis mycket lättare att bedöma, men saknas sådana kräver vi mer beskrivning av både fågeln och observationsförhållandena. Dokumentationen ska ju helst tåla att granskas på nytt om många år av kommande Rrk. Det är naturligtvis en nästan omöjlig uppgift att utan fel bedöma observationer som någon annan har gjort; säkerligen underkänns en del korrekta observationer, och en del felaktiga publiceras. Men i takt med att fågelskådare i större utsträckning dokumenterar sina observationer på bild, och larmsystem som innebär att många människor ser en sällsynt fågel, så underlättas även vårt arbete.
Om vi inom Rrk är eniga i vår bedömning är vår målsättning att blankettrapporter på s k Rrk-arter ska vara behandlade och bedömda i Svalan inom två veckor efter registrering.
Rapporter som enligt rapportmallen ska bedömas av Rk skickas vidare från oss i Rrk med ett omdöme till Rk.
Underkännande av observationer
Beslut om underkännande meddelas per e-post. Det är därför viktigt att man som rapportör har aktuell e-postadress registrerad i Svalan. Med beslutet följer en kort motivering varför vi underkänt observationen.
Underkända fynd markeras i Svalan med ”Underkänd av Rrk”. Detta gäller även för observationer av blankettarter där det aldrig kommit in någon blankettrapport (underkännande p g a utebliven blankettrapport meddelande inte per e-post). Efter det att fynd markerats som underkänt blir det endast synligt i Svalan av rapportören själv och av oss i Rrk.
Det måste i sammanhanget poängteras att ett underkännande av en observation på intet sätt innebär att Rrk anser att rapportören är en ”opålitlig” eller ”dålig” fågelskådare. I stället handlar det om de karaktärer som noterades vid observationstillfället inte räcker för att helt utesluta liknande arter. Därför är underkänd egentligen ett missvisande ord, ”ej tillräckligt dokumenterad” skulle vara ett bättre ordval. Vi uppskattar rapportörer som verkligen är ärliga med vad de ser även om beskrivningen inte håller för ett godkännande, vi ser det som ett gott omdöme om han eller hon inte försökt se och beskriva karaktärer som inte kunde ses. Ett annat skäl till att vi underkänner rapporter är att vi bedömer att observatören kan ha misstolkat karaktärer, vilket lett till fel slutsats om art-/rasbestämningen.
Ofullständig rapportering
Uppenbart ofullständiga rapporter på framför allt arter enligt rapportmallen kan av oss komma att markeras med ”Ofullständig rapportering”. Som ett rent hypotetiskt exempel kan en rapport om 1 ex praktejder få en sådan markering, då vi förutsätter att observatören varit medveten om könet för att överhuvudtaget kunna ha en gjort artbestämning. Likaså kan rapporter utan antalsuppgift eller med helt opreciserad lokal, t ex bara kommunnamn, få en sådan markering. Om markeringen ”Ofullständig rapportering” görs kommer observationen med automatik att dyka upp på rapportörens skuldlista. Likaså blir observationen inte längre synlig ”utåt sett” i Svalan.
Lokaladministration
Rrk har i Svalan tillgång till administration av lokaler. Exempel på sådan administration är byte av lokalnamn, sammanslagning av lokaler, flyttning av lokaler, allmängörande av enskildas lokaler och skapande av superlokaler. I det nuvarande Svalan-systemet har funktionen stora brister, vilket gör administrationen mycket svårjobbad. När väl den planerade Artportalen II sjösatts har vi dock som målsättning att mer aktivt arbeta med förbättring av lokalerna i Blekinges rapportområde. Är man intresserad att få en lokal ändrad idag går det naturligtvis dock bra att vända sig till Rrk för hjälp.
Ledamöter och arbetsfördelning
Rrk Blekinge består idag av fyra ledamöter, med följande arbetsfördelning:
Fredrik Lennartsson
Samordnare och kontaktperson.
Artansvarig för lommar-doppingar, rovfåglar, labbar-tärnor samt sparvfinkar-finkar.
Anders Adolfsson
Fågelrapportens inledning och slutredigering.
Artansvarig för sumphöns-vadare, duvor, hackspettar, sångare samt fältsparvar.
Christian Persson
Artansvarig för svanar-hönsfåglar, alkor, seglare-härfågel samt kråkfåglar-starar.
Jan Svantesson
Artansvarig för havsfåglar-storkar, ugglor-nattskärror, lärkor-trastar samt kungsfåglar-törnskator.
Kontakta oss
Kontakt med Rrk kan göras via e-post rrk_blekinge@hotmail.com. Vi försöker alltid svara på dina frågor kring rapportering och Svalan!
Texten om Rrk är skriven av Anders Adolfson 2009-11-19
